Vi firade så klart som vanligt med paket - inte alls bortskämd av mamma och pappa ;o)
Hon har utvecklats mycket, som alltid när man ser tillbaka på månaden som gått. Hon har nu blivit duktig på att ta sig framåt, inte riktig kläm på ålande och krypande, men hittar sin egen stil, och det är ju lika så gott det :)
Det går bättre och bättre att kunna sitta och leka själv. Är ju en väldigt sällskapssjuk liten dam vår Emma, men så länge hon har oss inom syn- och hörhåll så kan hon sitta på sin filt mitt i huset och nöjt plocka med alla sina saker. Dom stora gosedjuren är bland favoriterna, speciellt vovven Albin som hon fått av farfar :o)
Nätterna blir överlag bättre och bättre. Har inte haft någon panik-skrik-attack de senaste veckorna, så sover de flesta av nätterna i sin säng i sitt eget rum. Men är hon för ledsen och hon inte kommer till ro på 3 peta-in-nappen försök med korta mellanrum, så får hon gosa ner sig mellan mamma och pappa. Tror hon vet det den lilla busan, för ibland gnälls det nog lite extra bara just därför ;o) Men det är helt galet vad lätt man glömmer bort en jobbig period! Man kan ha kämpat och slitit med minimalt med sömn i flera veckor, sen räcker det med en eller två nätter med lugn och ro, och så tycker man man har världens enklaste bebis igen! och tur e väl det :o)








