Våra fina döttrar! Det bästa vi har <3 p="">
3>
måndag 29 april 2013
Emma 2 år!
I går fyllde vår lilla Emma 2 år, liten börjar bli stor <3 p="">Dagen började med paketöppning i storsängen med mamma, pappa och Wilma och fortsatte med kalas och ännu mer paket. Emma var mycket nöjd med dagen och somnade som stocken när det var läggdags.
3>
| Paketöppning i storsängen :) |
| Nöjd födelsedagsflicka! |
| Så kom farmor med nya roliga pennor! |
| Äntligen en egen dockvagn, som jag längtat! :) tack farfar! |
| Paus i kalasmaten - Emma och mormor passar på att rita och pyssla lite |
| Ja må hon leva, ja må hon leva! Glasstårta med polkasås och bilar - yammie ;) |
| Syssling Tilla kom och överraskade! :)) |
3>
söndag 21 april 2013
Mellis på lekplatsen
I helgen har det varit så himla härligt väder, solen har strålat och det har varit jätte varmt. För att riktigt känna att våren kommit så packade vi med oss mellis och begav oss till lekplatsen i lördags. Det blev också premiärtur för både Emma och Wilma i nya vagnen, och vi konstaterade återigen hur nöjda vi är med detta inköp :)
| Lillan sussar gott i vagnen |
| Emma älskar att gunga, så får väl se vad som kan tänkas döljas bland presenterna nästa helg ;) |
| Mellis i solskenet |
lördag 20 april 2013
Stora syster Emma
Det är lycka, för det mesta, tycker Emma att ha fått en lillasyster. Hon kallar henne inte för Wilma än, utan det är mest bebis. Hon har stenkoll på vart bebisen är, ligger hon inte i sin vagn eller i sin säng så blir hon orolig och måste försäkra sig om att bebis har det bra.
Även om det mesta går bra över lag, så har vi lite strul med Emmas nattning för tillfället. Hon har aldrig varit vidare bra på att slappna av på kvällarna, allt ska alltid gå i 120, men sen Wilma kom har det blivit än värre. En nattning kan ta upp emot 2 timmar... vi hoppas det blir bättre inom kort, men just nu känner vi att vi tar det i hennes takt. Att få en lillasyster är ju en lika stor, om inte större omställning för henne.
Även om det mesta går bra över lag, så har vi lite strul med Emmas nattning för tillfället. Hon har aldrig varit vidare bra på att slappna av på kvällarna, allt ska alltid gå i 120, men sen Wilma kom har det blivit än värre. En nattning kan ta upp emot 2 timmar... vi hoppas det blir bättre inom kort, men just nu känner vi att vi tar det i hennes takt. Att få en lillasyster är ju en lika stor, om inte större omställning för henne.
| Början på en förhoppningsvis fin och lång vänskap <3 p=""> 3> |
torsdag 18 april 2013
Wilma Ester Lilian Ljunggren
Så var hon äntligen här, vår Wilma. Vi hade planerad igångsättning den 11/4 och kom in till förlossningen strax efter lunch. Jag hade redan smyg öppnat mig hela 3 cm (!) så lite nytta hade alla dessa förvärkar gjort i alla fall. Kl 15:15 fick jag första 1/4 tabletten under tungan, som skulle stimulera att värkarna kom igång - behövdes inte fler tabletter, en timme senare kom det igång och kl 18 var det nere på 2,5 minuter mellan varje. Kl 19,35 var jag öppen 5 cm och barnmorskan tog hål på vattenhinnan - 45 minuter senare - kl 20:20 hade vi den finaste lilla bebisen hos oss. Trots att det gick så fort så gick allt jättebra.
Wilma var dock inte så liten som läkarna hade trott, hon lurade oss allihop och hade nog gottat till sig ordentligt i smyg, hehe.
3890 gram tung och endast 49 cm lång, så en riktig liten knubbis, precis som syrran sin :)
Vi fick stanna kvar på Neo/Partinental avdelningen i tre dagar, dels för att jag fick två blodtrycksfall direkt efter och svimmade av en gång - vilket visade sig bero på att jag inte ätit på 12 timmar - så det där med att man ska boosta med energi och kolhydrater inför en förlossning är med andra ord ingen myt ;o). Sen visade det sig att Wilma hade lite lågt blodsocker och lite för höga levervärden (vilket tydligen inte är helt ovanligt när man kommer till världen tidigare än planerat). Nu är vi hemma och börjar så smått komma in i livet som 4 i familjen. Emma är jätteglad för sin lillasyster och vill krama och pussa hela tiden :)
Wilma var dock inte så liten som läkarna hade trott, hon lurade oss allihop och hade nog gottat till sig ordentligt i smyg, hehe.
3890 gram tung och endast 49 cm lång, så en riktig liten knubbis, precis som syrran sin :)
Vi fick stanna kvar på Neo/Partinental avdelningen i tre dagar, dels för att jag fick två blodtrycksfall direkt efter och svimmade av en gång - vilket visade sig bero på att jag inte ätit på 12 timmar - så det där med att man ska boosta med energi och kolhydrater inför en förlossning är med andra ord ingen myt ;o). Sen visade det sig att Wilma hade lite lågt blodsocker och lite för höga levervärden (vilket tydligen inte är helt ovanligt när man kommer till världen tidigare än planerat). Nu är vi hemma och börjar så smått komma in i livet som 4 i familjen. Emma är jätteglad för sin lillasyster och vill krama och pussa hela tiden :)
onsdag 10 april 2013
Sista dagen med magen
Känns märkligt att veta att detta är sista dagen med magen - lite vemodigt faktiskt. Det ska bli jätte skönt att bli av med den, en härlig känsla att kunna börja fokusera på att få tillbaka sin kropp, även om så klart vägen tillbaka kommer vara lång efter två ganska täta graviditeter. Sista tiden har jag, varje gång jag gått förbi en affär, suktat efter alla fina färgglada vårkläder i skyltfönsterna, så är rätt nöjd med mig själv att jag sparat ett presentkort på 1000 kr på MQ att sätta sprätt på när grav-kilorna är väck - en liten morot :)
Samtidigt som det känns lite vemodigt, eftersom man vet att detta förmodligen verkligen är sista dagen med en bebismage och jag kan ibland känna att jag inte alls njutit lika mycket denna gången som jag gjorde när det var Emma som huserade där. Har ju inte alls mått lika bra denna graviditeten, samlat en massa vatten, foglossning så man knappt kunna lyfta benen vissa dagar och förvärkar som började redan runt jul. Hade velat ha lite mer mysiga stunder med magen. Det är verkligen som en klok person beskrev det för mig att första gången är man gravid med allt vad det innebär och andra gången väntar man barn.... med allt vad detta innebär.
Fick frågan vad som är värst - att veta att man ska in och föda barn en viss dag eller att inte veta? Och jag ska helt ärligt erkänna att det är betydligt värre att veta! Imorgon kommer man åka in till förlossningen med vetskapen att man kommer ha x antal jobbiga, smärtfyllda och oroliga timmar framför sig - innan belöningen kommer, att äntligen få träffa det lilla miraklet. Jag önskar nu bara att allt kommer gå bra för oss alla och inga komplikationer som ställer till det för någon av oss.
Det känns också lite jobbigt att behöva lämna Emma - hon och jag är inte så vana att vara ifrån varandra längre stunder, förmodligen kommer det vara värre för mig än för henne - hon kommer ju ha både farmor, morfar och pappa som passar upp på henne - men det som gör det lite värre är att det är besöksförbud för syskon på både familje BB och avdelningen på grund av den höga halten RS virus efter den kalla vintern. Vi vet också att det är en lillebror till en dagiskompis till Emma som fick det som nyfödd i februari, och att det därför finns en risk att viruset finns i luften på förskolan.
Idag blir det lite egentid, pyssla om mig själv lite och passa på att vila. Imorgon kl 8 kommer farmor med frukostbullar och sen bär det av på resan mot en familj på 4!
Samtidigt som det känns lite vemodigt, eftersom man vet att detta förmodligen verkligen är sista dagen med en bebismage och jag kan ibland känna att jag inte alls njutit lika mycket denna gången som jag gjorde när det var Emma som huserade där. Har ju inte alls mått lika bra denna graviditeten, samlat en massa vatten, foglossning så man knappt kunna lyfta benen vissa dagar och förvärkar som började redan runt jul. Hade velat ha lite mer mysiga stunder med magen. Det är verkligen som en klok person beskrev det för mig att första gången är man gravid med allt vad det innebär och andra gången väntar man barn.... med allt vad detta innebär.
Fick frågan vad som är värst - att veta att man ska in och föda barn en viss dag eller att inte veta? Och jag ska helt ärligt erkänna att det är betydligt värre att veta! Imorgon kommer man åka in till förlossningen med vetskapen att man kommer ha x antal jobbiga, smärtfyllda och oroliga timmar framför sig - innan belöningen kommer, att äntligen få träffa det lilla miraklet. Jag önskar nu bara att allt kommer gå bra för oss alla och inga komplikationer som ställer till det för någon av oss.
Det känns också lite jobbigt att behöva lämna Emma - hon och jag är inte så vana att vara ifrån varandra längre stunder, förmodligen kommer det vara värre för mig än för henne - hon kommer ju ha både farmor, morfar och pappa som passar upp på henne - men det som gör det lite värre är att det är besöksförbud för syskon på både familje BB och avdelningen på grund av den höga halten RS virus efter den kalla vintern. Vi vet också att det är en lillebror till en dagiskompis till Emma som fick det som nyfödd i februari, och att det därför finns en risk att viruset finns i luften på förskolan.
Idag blir det lite egentid, pyssla om mig själv lite och passa på att vila. Imorgon kl 8 kommer farmor med frukostbullar och sen bär det av på resan mot en familj på 4!
söndag 7 april 2013
Nostalgitripp!
Emma har fått upp ögonen för Mora Träsk (eller Doa Täss som hon kallar dom), och jag tror hennes föräldrar har haft minst lika roligt som henne när vi sjungit, dansat och härmat alla rörelser. Upplevelsen att se dom (om än bara på DVD) var däremot något annorlunda än den från Student Kåren i Kalmar för en si så där 7-8 år sedan ;o).
Kollade upp deras turné schema, men det låg bara ute för Mars till Maj på hemsidan, och tyvärr var inte variationen på orter så stor - ingenting här nere i Skåneland som det ser ut. Men vi fortsätter hålla utkik och förhoppningsvis kan ju detta bli ett av sommarnöjena. Såg att dom bytt ut gitarristen till några yngre förmågor, men det kan säkert bli bra ändå :)
Kollade upp deras turné schema, men det låg bara ute för Mars till Maj på hemsidan, och tyvärr var inte variationen på orter så stor - ingenting här nere i Skåneland som det ser ut. Men vi fortsätter hålla utkik och förhoppningsvis kan ju detta bli ett av sommarnöjena. Såg att dom bytt ut gitarristen till några yngre förmågor, men det kan säkert bli bra ändå :)
torsdag 4 april 2013
Tiden går så fort...
måndag 1 april 2013
En dag på stranden
Så äntligen verkar våren ha kommit, inte en dag för sent! Vi passade på att avsluta påsken hos kusinerna nere i Ljunghusen, där det bjöds på premiär-grillning för året - hemmagjorda hamburgare med tillbehör. Efter att vi ätit packades korgen med kaffe och sockerkaka bakad av Elin, så begav vi oss allihopa ner till badboden vid stranden för eftermiddagsfika. Och vilket underbart väder! Vi satt i lä vid badboden och njöt i solen samtidigt som barnen lekte i sanden. Även om det kan kännas lite trist att Emma inte har kusiner i samma ålder, så är dom så fantastiskt duktiga och gulliga med henne, och Emma ser upp till båda till 100%. Skönt också att känna att man kan lita på dom när dom har henne - även om man så klart får ha lite koll på håll.
Dagens citat får nog blir:
Smilla till Martin: (om Emma) Pappa när jag var så liten var väl inte jag så kort?
Hmmm... hur tänkte du nu? ;o)
Dagens citat får nog blir:
Smilla till Martin: (om Emma) Pappa när jag var så liten var väl inte jag så kort?
Hmmm... hur tänkte du nu? ;o)
| Smilla och Emma tittar på vattnet |
| Njuter av den härliga vårsolen (och slutspurten med magen ;o) )! |
| Brasse-stolen åkte fram så klart |
| Två trötta hemma på soffan efter en mysig dag |
Himmelrike!
Emma har fått ett lekrum! Vi har flyttat ner alla leksaker från hennes rum och flyttat in det som legat utspritt på hela nedervåningen till ett och samma rum. Kastat ut skrivbord och byrå för att göra plats. Bäddsoffan får däremot stå kvar, så våra gäster får tåla att trampa på lite legobitar, klossar och förmodligen brottas med ett och annat gosedjur fram över ;o)
Men så skönt att ha fått tillbaka vardagsrummet! Har tröttnat lite på att ha saker slängda precis överallt! Även om sakerna så klart kommer dras ut och runt, så finns det en bas där dom hör hemma. Och faktiskt så har Emma varit duktig på att leka i lekrummet så här långt.
Det kommer också bli betydligt mer praktiskt med ett samlat lekrum nere när man kommer ha två busfrön framöver att hålla koll på.
Men så skönt att ha fått tillbaka vardagsrummet! Har tröttnat lite på att ha saker slängda precis överallt! Även om sakerna så klart kommer dras ut och runt, så finns det en bas där dom hör hemma. Och faktiskt så har Emma varit duktig på att leka i lekrummet så här långt.
Det kommer också bli betydligt mer praktiskt med ett samlat lekrum nere när man kommer ha två busfrön framöver att hålla koll på.
Påskgodis
Emma har fått Påskgodis som nog kommer räcka till jul - om inte hennes mamma och pappa hjälper till förstås ;o)
Prenumerera på:
Kommentarer (Atom)