Fullt ös hela Dan!

Idag har det varir full rulle från morgon till kväll. Vi började dagen på dagis från 8-11, hem för lite lunch och middagsvila innan det bar av till lekplatsen för kompishäng. Jag tror Emma är mycket nöjd med dagen :-) Imorgon är det sista dagen på dagis innan ett 7 veckor härligt sommarlov! Tyvärr är inte Björn ledig alla veckor, men det kompenseras med en vecka med mormor och nossa (morfar).

två kompisar som väntar på att bilarna ska köra förbi

akta, här kommer Emma!

busungen <3 td="">

Kaffekompis

Jag sitter och matar Wilma i vardagsrummet, Emma är i köket. Jag ropar på Emma och undrar vad hon gör, Emma svarar "dricker kaffe", när jag frågar om hon inte kan komma och dricka kaffe med mamma i soffan istället (vad jag menar är Emmas låtsas-kaffe, hon gör mycket sådan nu för tiden) så kommer hon lydigt traskandes - med en riktig kaffekopp i handen och riktigt kaffe i hela ansiktet - samtidigt som hon mummar "mmmm gott"... så nu har vi uppgraderat oss från låtsaskaffe till riktigt kaffe, hela 26 månader gammal... ska börjas i tid...

Sommarfina <3

Måste bli bättre

Der händer så mycker varje dag i våra liv. Emma ger oss så fantastiskt många härliga skratt med sin sprudlande personlighet och Wilma lär sig nya saker var dag. Det finns aå mycker jag vill skriva ner och dokumentera, men tiden är knapp och oftast ramlar man utmsttad ner i sängen framåt midnatt efter ännu en fartfylld dag.

Just nu ligger vi i storsängem hela familjen. och jag har en snufsande liten tjeja på barje sida <3

Prinsessan

Wilma 2 månader!

Igår blev vår fina Wilma 2 månader. Tiden går så fort och det händer så mycket i hennes utveckling nästan varje dag. Man hade lite glömt hur snabbt det gick trots att det inte är så länge sen sist. Hon tittar på en ler, jollrar till svar när man pratar med henne och snackar vilt med girafferna i babygymmet. Nätterna fungerar bra, hon äter fortfarande bara en gång, runt 3-tiden, och somnar om snabbt där efter. Kvällarna är lite värre då det är lite kolik-känningar, men med mini-form verkar det som att vi börjar få ordning på detta också. Hon är en pigg och vaken liten dam, att sova dagtid är oftast överskattade och det bästa som finns är få hänga hos mamma timmar i sträck (då går det som bäst att slumra till mot axeln :) ). Vi får ofta höra att hon är en nöjd liten madame, och det gör en alltid lika stolt och rörd - nått litet rätt som föräldrar måste vi ju med andra ord göra.

Förra veckan var det 2-månaders kontroll på BVC och Wilma skötte sig galant så klart! 4860 gram tung och 55 cm lång (något mindre än syster som vid samma tid var 5070 gram tung och hela 56 cm lång ;o) ). Hon flinade mot läkaren, försökte nog samla på sig pluspoäng till nästa kontroll, smilfink som hon är ;o) Han poänterade att hon var väldigt stark i nacke och rygg för att bara vara två månader och reagerade även på de tester som vanligtvis görs vid senare kontroller - duktiga tjejan!

Detta är det bästa jag vet!

Tosselilla

I lördags var det familjedag på Tosselilla, Länsförsäkringar bjöd. Vi planerade att spendera dagen på sommarlandet som förhoppningsvis skulle innebära massa äventyr och roligheter. Men just nu är Emma inne i en vill-ingenting-period samtidigt som hon blivit en riktig lite fegis för nästan allt som kommer hennes väg. Vi skulle inte åka karusell, inte bada i poolen, inte hoppa på studsmattorna och inte göra vinst-varje-gång spelbåset. Vi skulle gunga, titta på djuren (fåren och getterna, lite hästar och bisonoxarna) och så klart äta glass. Vi konstaterade på vägen hem att det nog var tur det var en bjud-dag och att vi inte betalat fullpris för tre av fyra familjemedlemmar - nästa år är det nog lite mer passande för i alla fall Emma. Men mysigt hade vi, det är inte så ofta man har tid och möjlighet att bara umgås som familj en hel dag, alltid en massa andra måste som kommer i vägen, och Emma verkade till sist ändå vara helnöjd med dagen - och det var ju ändå det som var huvudsaken :)

Picknick korg i det gröna

Emma premiärcyklar på en riktig trehjuling, en sån för stora barn :)

Mysigt hade vi <3 td="">

Getterna var lite roliga, och dom ville äta ur handen!

I väntan på pappa och glass

Vi hälsade på hos lammen

Hemma grillade vi hamburgare och njöt av den härliga sommarkvällen

Wilma sällskapade oss med lite vakentid på kvällen, efter ha sovit igenom hela Tosselilla ;o)

Mammahjärtat blöder lite...

De senaste två dagarna har varit hemska vid lämningen av Emma på dagis. Först pussar och kramar hon hejdå som vanligt och går in i lekrummet till dom andra barnen, men så helt plötsligt blir hon helt panikslagen när hon märker att jag ska gå igen och gråter världens största krokodiltårar och klamrar sig fast om halsen på mig. Jag vet att hon egentligen har jätte roligt på dagis, men det känns som att hon nu har insett att jag några dagar i veckan lämnar henne och går hem med Wilma. Jag tror hon känner sig lite "dumpad" och det gör så ont, så ont. Samtidigt som jag har dåligt samvete när hon är hemma med oss hela dagarna för det blir så mycket väntan på att Wilma ska äta, Wilma ska byta blöja, Wilma ska .... så jag är rädd att hon blir uttråkad för det - men det verkar ju faktiskt som att hon inte bryr sig vidare mycket om den där väntan, och det bästa hon vet är ju trots allt när hon får va med och hjälpa till med lillasyster.

Hade det inte varit för att det bara är några dagar kvar på dagis innan det långa härliga sommarlovet på 7 veckor, så hade jag nog tagit hem henne redan nu. Nu känner jag att det är bättre att hon är där de sista dagarna också och busar av sig. Hon tycker ju om sina fröknar och alla barnen och pladdrar på om kvällarna om sina kompisar samtidigt som hon räknar upp namnen på alla  - "Kattis, Peta, Isina, Ellen, Liam, Astid, Tya, Gussta, Ugo...." (man märker vilka bokstäver som än är lite av ett issue ;o) ) och så fortsätter hon i evigheter vår lilla snackemaja - mamma och pappa får snart sätta plåster i öronen ;o)

Hade jag kunnat välja så hade det i en drömvärld varit möjligt att jobba som hemmafru på heltid - inte en amerikansk lyxvariant -  utan en helt vanlig bullmamma!

Kvällspigg :-)

Lite vad vi pysslat med senaste tiden!!

Babysittern har många användningsområden

Pappa och Emma fixar i trädgården

Medan pappa kutade Göteborg runt, passade jag, memma, mormor, Therese och Oscar på att roa oss på Liseberg

Mormor och Emma i ponnykarusellen

Wilma och Trollet soffmyser

Det är hårt jobb att vara storasyster när syrran vägrar sova ;o)

Gym-häng

Gym-häng med storasyrran

Bullbak med mamma - man ska inte snåla med mjölet har jag hört ;o)

Vaddå stubb-friss?

"Amen Troll"

En hel del gung har det ju blivit :)

Sömnen börjar ta form (för den till höger i bild har detta dock aldrig varit någon större issue ;o))

Nöjd fis efter morgonmys i storsängen!

När mamma väl kom på att det är ute man ska sova, då finns det inget som kan stoppa mig!

Boktips!

När man ibland känner sig uppgiven i sin mamma/föräldrarroll och tycker att alla andra småbarnsfamiljer verkar leva ett helt bekymmersfritt liv, så läs "Hormoner och Hemoroider", en blogg som blivit bok och som helt klart visar den lite mer sanningsenliga bilden av hur det faktiskt är att vara förälder.

Svårt att hinna!

Vi börjar äntligen komma in i lite mer rutiner efter att ha levt i ett smärre kaos de senaste 2 månaderna. Hittills har jag sagt att jag tyckt det varit en betydligt större omställning att gå från ett till två barn än från inget alls till ett och har slitit mitt hår och många gånger undrat om vi någonsin kommer reda ut detta och komma på rätsida med livet och vardagen igen. Kommer den ena av oss någonsin få möjligheten till lite egentid en kväll eller ska vi vara fast i nattningar for ever fram till kl midnatt? Konstigt nog har dom flesta blivit förvånade när jag sagt detta, som att jag är världens konstigaste mamma som känner så, och då är det ju inte så livet känns direkt lättare i dessa stunder. Men  (som en klok mamma i samma sits sa) så fort rutinerna börjar sitta så kommer det kännas bättre, och absolut kan jag hålla med!
Wilma börjar äta ordentligt och inte bara smådutta och äta hela tiden, hon har börjat sova på dagen (nej, hon har inte sovit dagtid värst mycket innan utan kunde köra Marathon i vakentid för en bebis en si så där 9 timmar i sträck...). Nattningarna hackar fortfarande, men snart nog är vi nog på banan även här.
Kan ju däremot inte säga att skriva här har varit det mest prioriterade senaste tiden, men lovar att bli lite bättre med uppdateringarna :)