Idag kom jag, för första gången på 13 år, i min studentbalklänning! Har jobbat så hårt för detta sedan förra sommaren, verkligen lagt om livsstil - äta bra, träna och tänka rätt. Och nu, 18 kilo lättare är jag snubblande nära mållinjen. Har ett par kilo kvar jag, men jag är så nöjd, så nöjd :) Och jag mår så bra! Har alltid tyckt att det där med vikt och mental hälsa varit lite av en klyscha, men med facit i hand så förstår jag vad som menas. Det var verkligen länge sen jag mådde så här bra, kände mig pigg (bortsett från Emmas mer än vanligt stökiga nätter).
Om en vecka är man tillbaka i vardagen. Dax att börja jobba! En hel vecka kvar av endast mammaledighet. Skrämmande vad fort detta året har gått när man ser tillbaka... Men ska faktiskt bli en skön omställning att få jobba ett par dar i veckan. Och lite extra trevligt är ju att man inte har några kläder som passar längre, så man är ju liksom tvungen att shoppa ;o)
Nätterna är som sagt rätt stökiga nu för tiden, vi har för tillfället gett upp kampen att Emma ska sova i egen säng hela natten. Vi nattar henne som vanligt i hennes rum, men vaknar hon i panik under natten tar vi in henne till oss, på så sätt få vi ju alla sova måttligt i alla fall, och så är det ju himla mysigt att vakna tillsammans alla tre, med Emmas strålande leende på morgonen. Och som kloka Susan uttryckte det; det är så kort tid som dom vill gosa med mamma och pappa, så lika bra att passa på, snart är vi ändå bara vägen - så sant så sant... Ikväll har vi däremot gjort allt vi kan för att natta en så trött 11-månaders busunge vi bara kan, men efter massa bus och stoj och stim där hon kiknade av skratt, var det nog mamma och pappa som var mest trötta ;o) Energi och envishet är ingen bristvara hos vår dotter - inte här hemma i alla fall, när vi kommer bort är hon däremot så blyg och försynt - en liten ögontjänare minsann, hehe :o)
