Nu blir det mer och mer verkligt! ändå är det fortfarande en liten del av mig som är misstänksam mot om det verkligen är så här? Tänk om man nu berättar för massa människor, och så visar det sig på UL den 22/11 att det inte finns nått där inne!
Lilleman ska nu vara ca 11 cm lång, ha fått lite hår på huvudet, kan röra på sina armar och sparka med sina små ben. Helt fantastiskt :)
Vi vet fortfarande inte om det är en lilleman, eller kanske en liten lilletjej, den enda som vet det är Lilleman själv ;o) Så än så länge får det fortfarande vara en liten Lilleman för oss :)
Berättade för chefen idag - skönt! det har kännts som om man gått omkring och ljugit för alla här på jobbet (eller ja, utom för dom 4 stycken som redan visste). Men det togs emot bra, och blev inga sura miner om att jag nu kommer missa hela nästa år som är så viktigt - så nu är det snart riktigt officiellt - bara jag själv som ska våga tro på det också ;o)
I helgen röjde vi bland tapeterna på vinden ovanför garaget, och där hittade jag världens sötaste barnrums tapet som de förra ägarna har haft, men smår utklädda ankor och hjärtan. La upp rullarna i det som är den tilltänkta barnkammaren, så får vi se om det kan passa sig när vi vet vad Lilleman är för en liten krabat :))
jag mår fortfande inte alls dåligt! Tröttheten har nästan gått över helt, nu är det mest ryggen som värker om jag står upp för länge. Jag känner mig också gladare och lyckligare än på länge och förmodar att det är en blandning av alla omkring susande hormoner och det faktum att jag faktiskt är gravid.
Life is good....
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar