Så var man där igen...

... där man konstant får höra på jobbet "fast det är ju inte så mycket du behöver bry dej om, du kommer ju inte va här i alla fall".... Förra gången, med Emma i magen, så tog jag nästan lite illa vid mig (fast att man ju visste att det var sant, jag skulle ju faktiskt inte vara här den dagen detta exikvierades, men ändå och tänk om jag missar nått helt otroligt viktigt!). Nu däremot tar jag det rätt mycket med ro, jag vet ju vad jag har att se fram emot istället - det står ju mys med två små döttrar (förhoppningsvis, eller ja inte att det skulle göra nått om dom sett fel på UL och det poppar ut en liten kille istället, men ni vet vad jag menar, att allt går vägen fram till dess) istället för kontorsjobb på schemat - och så mycket bättre kan det ju faktiskt inte bli! :)