Det händer så mycket med vår lilla tjej, varje dag lär hon sig en massa nytt, och det är en helt fantastisk tid just nu (precis som man säger om alla andra tider...). Hon springer omkring helt obehindrat, pratar med allt och alla på sitt eget språk, hon är glad nästan jämnt fast inte utan att hon kan visa vad hon vill och då med besked vill jag lova! Hon är mästare på att försöka härma och efterlikna, och det är inte alla gånger man kan hålla sig för skratt - fast att man egentligen borde :) Hon vänder sig om och hytter med pekfingret och säger "ajajaj" när det är nått hon vet att hon inte får göra och hon slår ut med armarna i en uppgiven gest när hon är trött på vårt tjat (då mestadels när hon inte vill äta upp sin mat). Man vet att man ska sjunga imsevimsespindel när hon sätter ihop sina pekfingrar, och det är inte utan att hon hänger med hela sången igenom, applåden kan möjligtvis komma lite för tidigt i slutet ;o)
Skönt för oss är att det inte är något enormt klätter-barn vi fått i alla fall. Hon klättrar gärna upp i sin lilla fåtölj vid TVn och också upp för trappen när någon går bakom. Hon tar sig ner från altanen genom att sätta sig på rumpan och hasa sig framåt, men annars är hon väldigt försiktig och känner sig fram hela tiden vad hon vågar och klarar av och vad hon nog gör bäst i att låta bli. Får väl se om det varar så länge till. Har en känsla av att hennes comfort-zone kommer utökas markant om några veckor när det står dagis på schemat.
I sommar tar vi det mest lugnt. Varit en vända till Göteborg och ett par till Kalmar. Björn tog ju över stafettpinnen här hemma sedan några veckor tillbaka, och jag har tillbringat ungefär hälften av dagarna i veckan på jobbet. Lite vemodigt är det allt, hade gärna varit hemma med mina bästa, men å andra sidan är det rätt skönt med fulla inkomster och med tanke på hur vädret varit hittills, är det kanske inte någon vidare sommar att prata om ändå...
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar