Rutinkontrollen gick fint. Lillasysters hjärta tickade på med 140 slag i minuten, blodtrycket låg bra och magen växer som den ska, precis enligt kurvan. Däremot har jag senaste veckan känt som att jag får lite mensvärk med jämna mellamrum, men eftersom det alltid försvunnit med lite vila så har jag inte tänkt eller gjort nått åt det. Men nämnde det för BM idag och tydligen kan det innebära att bäckenet redan börjat vidga sig, vilket vi ju så klart inte vill ska vara fallet redan, så nästa gång jag känner av det ska jag ringa förlossningen för att ev komma in på en koll att allt står till som det ska. Ordinationen blev att ta det ännu lugnare än vad jag redab gör- hur nu det ska vara möjligt? Det är inte lätt att hela tiden trappa ner när man då känner sig helt onyttig och oduglig. Men jag vet att jag måste tänka på mig och magen och jag vet att jag har världens bästa man som jag aldrig behöver be rvå gånger om hjälp - det är nog mest mitt dåliga samvete mot Emma som smärtar, att det känns som att jag inte får så mycket tid med henne som jag skulle vilja. Det får vi ta igen längre fram med mamma-Emma dagar ;-) Vill ju hemskt gärna hq båda mina flickor välmående <3
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar